I Norden finns det faktiskt närmare 400 folkhögskolor. Folkhögskolan är större än vad den synes vara. Trots ett så stort antal folkhögskolor får man säga att det är en tystlåten skolform. Folkbildningen som den tar sig i uttryck i de 400 folkhögskolorna syns inte utåt i Norden eller Sverige i förhållande till den samhällsroll den har.

Folkhögskola är inget entydigt begrepp när man ser det utifrån de olika ländernas folkhögskolearbete. Vi tror ju gärna att vår form av folkhögskola som vi praktiserar den i Sverige, det är folkhögskolan det. Men våra nordiska grannar har sin folkhögskolesyn. I Finland är folkhögskolan ofta mycket praktiskt inriktad, man samarbetar med högskolor och universitet, examinerar och ger många unga studerande ett yrke. Utöver det har man naturligtvis vanliga folkhögskolekurser, men i Finland har man valt en annan väg än i Sverige.

Dansk folkhögskola är den som står närmast de grundtvigianska idealen. Internatet är stommen i folkhögskolan, den sociala sammanhållningen och utvecklande medborgarskap är viktig. Nära den danska folkeopplysningen står även norsk folkhögskola, men i Norge heter det danning. Danningen finns inom två typer av folkhögskola, den frilynta och den kristliga. Norsk och dansk folkhögskola vänder sig till unga elever, medans svensk och finsk även tilltalar de lite äldre studerande. Folkhögskolan på Färöarna, det finns bara en bland

Färöarnas 34 000 invånare, står ganska nära den danska folkhögskolan. Alla de här 400 folkhögskolorna vilar på samma folkbildningens grundtanke om deltagarens utveckling som en hel människa med demokratin som ledstjärna, en skolform som utvecklar individer i första hand.

De nordiska folkhögskolorna har sina nationella föreningar, och de föreningarna utgör Nordiska Folkhögskolerådet – NFR. De närmaste två åren är Sverige ordförandeland i NFR och undertecknad har fått äran att vara dess ordförande. NFR försöker samordna de nordiska folkhögskolornas ställning i Norden. NFR arbetar på att Nordiska Ministerrådet ska återuppta det stöd man tidigare gett till nordisk folkhögskola. Inte så att vi vill ha tillbaka stödet på samma sätt som förut, mer som ett stöd där nordiska folkhögskolor kan samarbeta och lära av varandra, göra gemensamma aktioner, få en framskjuten plats i resp land som folkbildande organisation.

Vårkonferensen

NFRs närmaste aktivitet är den årligen återkommande Vårkonferensen 13-14 april. Årets tema är Hållbar folkhögskola på Nordiska folkhögskolan i Kungälv. Handlar om hur folkhögskolan kan bli en miljöskola på bästa sätt. Garanterat intressant program. Läs mer och anmäl dig på www.folac.se.

Det är ingen tvekan om att folkhögskolorna i de olika nordiska länderna har en hel del att lära av varandra. Vi arbetar på olika sätt i den konkreta studiesituationen, vi löser problem på olika sätt, vi är pedagogiskt något olika, det finns med andra ord alltid mycket att få ut av samarbete. Framför allt tror jag att lärare skulle vinna mycket på att få möjlighet att besöka varandra under någon vecka och delta i arbetet på en folkhögskola i ett grannland.

NFR finns på; www.ffd.dk/nfr

Ebbe Andersson